Speedade ungar eller början till vlogg?

Sjuka barn med NPF…. Roligt? Nä, inte ett dugg!

Många av er vet hur rastlösa barn (även utan NPF) blir när de är sjuka, men inte ”tillräckligt sjuka” – alltså när de inte ligger däckade med hög feber och inte förmår något – utan såpass sjuka att de inte får vara ute och leka med andra men har massvis med energi för att vända upp och ner på hela bostaden. Vid NPF är läget minst 3 gånger värre. Just nu är det tre duracell-kaniner hemma som konstant hittar på ”dumheter” av olika slag. En av NPF’s starka sidorna är ju kreativiteten – men när kreativiteten får utlopp fullt ut inom 4 väggar så vill man som förälder fly hemifrån. Det är meningslöst att städa – allt blir upp och ner vänt 5 minuter senare. Det är ständig kris kring mat – de är jämt rastlösa, därmed jämt hungriga och småäter, och får de inte måltider i tid så blir de jätte arga. De tjafsar, bråkar och t.o.m slås jämt och ständigt – för att något blev orättvisst, för de inte klarar av att överenskomma vilken film de ska titta på, vem som leder leken, vem som bestämmer regler i leken osv.

Eller så blir det som idag…

Ett av barnen upptäcker en video på sin systers telefon, video där hon spelade in sin prutt. Ja, prutt, ljudet när hon pruttar samtidigt som hon gjorde annat på videon. Det garvade de länge åt och spelade upp denna videon minst 20 ggr. Inte bara på sina telefoner, utan på familjens stora högtalare i vardagsrummet – Var det roligt för mig att lyssna på – prutt i upprepning – Nääää….

Sedan fick de ny ide – De skulle spela in fler video, bl.a. tog min mellersta min bh och trosor och hade dem ovanpå sina kläder – de var ju ”lite” för stora för henne (haha) – och så gick hon runt och skojade – ”Vad är det här för skit? Jag beställde stora tuttar, men fick så små!”

Efter att ha observerat deras tokigheter ett tag råkade jag vräka ur mig – ”Ni kan väl spela in lite vettigare video istället, exempelvis om hur det är att ha ADHD och autism, då skulle ni utan tvekan få massvis med följare.”

Ibland måste man vara försiktig med vad man säger till dem. Eller kanske inte? Nu har i alla fall mina döttrar bestämt sig för att börja vlogga och jag har deras samtycke och godkännande att publicera deras video på min blogg. De har även samtyckt till att vara offentligt kända med sina namn osv.

Det tog inte mer än 5 minuter innan min äldsta, Anna 11.5 år gammal med diagnosen ADHD kombinerad form och medelsvår grad (under sommaren ska hon även genomgå kompletterande utredning med frågeställning AST, men hennes mest framträdande svårigheter är just ADHD), kom åter till mig och sa – ”Mamma, kolla din telefon”.

Där var det – hennes första video om ADHD – #1 Lite om ADHD